Parco del Lago

En camping utanför staden Rom.

Campingen ”Parco del Lago” ligger utmed stranden vid en sjö, Lago di Bracciano, 40 km norr om staden Roms centrum.
Själva sjön vilar inne i kratern av en för miljoner år sedan utslocknad vulkan. Sjön och städerna runt den, ingår i Provincia di Roma, dvs. alltsammans ligger innanför Roms kommunala administrativa område.

Sjöns yta är 80 kvadratkilometer. Den är helt rund och det går en vanlig asfalterad landsväg utmed vattnet, runt hela sjön. Stränderna är ofta låga, lättillgängliga och sanden är vulkaniskt svart. Runt sjön finns en obruten kedja med skogiga, huvudsakligen obebyggda, gröna, mjuka kullar, som höjer sig 100-300 meter över vattenytan. Det innebär att hela vattenspegeln ligger liksom nersänkt i en stor rund gryta.

Runt denna sjö finns tre små städer, med 10-12 km mellan varje ort: Bracciano, Trevignano och Anguillara. Bracciano är ”huvudstaden”, den ligger på toppen av kullarna med panoramautsikt och medeltida slott högt över vattnet. Trevignano ligger alldeles utmed sjön, med lång strandpromenad, och är känt för sina frukt- och grönsaksodlingar. Anguillara ligger också nere vid sjön, dess gamla stadsdel höjer sig på en klippa vid vattnet vid hamnen, staden är främst en f.d. fiskeby.

Sjöns botten är format som en tratt, i tvärsnitt. Det är grunt vid stränderna, men blir gradvist betydligt djupare. I mitten är det 160 m djupt. Det betyder att det ryms en hel del vatten här. Vattnet är mycket rent och sjön utgör staden Roms reservvattentäckt. Motorbåtstrafik är antingen förbjuden, eller starkt begränsad. Bara en turistpassagerarbåt, en snabbåt med texten CARABINIERI på och fem yrkesfiskare med varsin eka får använda bensinmotorer. Alla andra båtar kan bara ha tysta elmotorer. Vindsurfare och små segelbåtar med centerbord kommer också fram, när brisen från havet tilltar på eftermiddagarna.

Vid sjöns stränder är det mycket skönt på sommaren. Man kan sitta i skuggan under träden och det fläktar ofta behagligt från vattnet. Redan själva vattnet gör att luften blir svalare. Sjön är också mycket lämplig och skön att bada i.

På denna camping kan man hyra ett stationärt ”mobile home”, dvs en stuga med alla moderna bekvämligheter och med uteplats. Och det var just det vi gjorde.
Eller man kan komma med eget tält eller husvagn. En och annan familj med husbil brukar också dyka upp ibland. Centralt placerad inom området finns en byggnad med herr- och damduschar, herr- och damtoaletter, tvättstuga och diskränna.
PÅ campingen finns dessutom en bana för boccia (italiensk ”boule”), en liten fotbollsplan, en volleybollplan, två barer, en restaurang och en liten mataffär (med livsmedel, modell Seven-Eleven, fast enklare).
Handla mat gör man nog ändå i Anguillara - större urval och bättre kvalitét.

Campingplatsen besöks av två grupper människor med olika mål: folk som kommer för att besöka den eviga staden Rom och de som vill fly ifrån denna stad.
Lokala romare vill bort från storstadsstressen och sommarhettan, en del tycks mer eller mindre flytta ut hit över säsongen, med familj och barn. De lagar mat, tvättar, sitter på sina uteplatser, äter och talar högljutt runt stora bord.
Turisterna från norr (Holland, Tyskland, Österrike, Ungern, etc.) är däremot här för att göra heldagsutflykter till Rom.

Vid entrén till området finns receptionen. På väggarna hänger aktuella lokala buss- och tågtidstabeller, fastspikade och inplastade. I mindre lådor finns diverse broschyrer på tre-fyra olika språk.
Medan hettan börjar sakta stiga på morgonen beger sig turisterna målmedvetet mot busshållplatsen på landsvägen alldeles utanför grinden för att påbörja sin resa till Piazza San Pietro, i Musei Vaticani, Trastevere, Piazza Navona, Pantheon, Fontana di Trevi, Piazza di Spagna, Colosseo, Campidoglio, Palatino och Foro Romano. Först åker de blå buss till lokaltågstationen i Anguillara, sedan tåg som kommer från Viterbo och till slut metropolitana eller grön stadsbuss inne i Rom.
Dessa utländska turister kommer sedan tystlåtna tillbaka till campingen sent på eftermiddagen, eller kvällen, efter ett väluträttat dagsverk.
De italienska familjerna inne på området har då redan haft sin eftermiddagsvila och är nu upptagna med att umgås, bada, skrika på sina barn och laga kvällsmat.

Campingen drivs av sonen till en f.d. jordbrukarfamilj, som ägde marken från början. Eller det kanske var hans frus familj, som var ägare. En gång i tiden var marken här nästan värdelös, idag är det annorlunda.
Man får dock inte längre bygga hur man vill här, hela området runt sjön är idag ett reservat – en naturpark med särskilda och strikta regler och begränsningar.
Ägaren Nino är en äldre solbränd leende farbror med mustasch, som verkar alltid vara på gott humör. Nino berättade för mig om sin barndom en gång. Det var fattigt. Ville man sälja sina frukter och grönsaker fick man åka hela vägen in till Rom själv. Det tog lång tid, vägarna var dåliga och förtjänsten var låg. Ninos pappa ägde får, Nino kan allt om får. Dessa får skulle upp till bergen och beta varje sommar. Den lokala tågstationen i Anguillara har en särskild låg plattform en bit bort från stationshuset, mitt på ängen. Inte många vet idag varför den finns. Men Nino vet exakt. Där lastade man alla fåren för den årligt återkommande djurtransporten upp till bergen.
Under kriget och den tyska ockupationen 1943 bestämde sig Ninos föräldrar för att stanna med barnen uppe i bergen, de ansåg att det skulle vara tryggare där. Nino var liten men han minns att det var vinter, kyla och djupsnö - Nino var inte van vid detta alls.
I många år – som vuxen - var Nino husvagnsförsäljare. Samtidigt startade han och hans fru denna camping norr om Anguillara. Det var en nymodighet då. Nino kunde erbjuda sina kunder köpet av en ny husvagn och hyran av en fast campingplats vid sjön – i ett paket. Vinterförvaring av själva husvagnen kunde även ingå. Campingen stängs alltid på vintern och blir som en parkeringsplats för låsta husvagnar. Affärerna tycks ha gått bra. Men det var länge sedan. Nu är det bara campingen som gäller. Turisterna hittar numera ”Parco del Lago” på Internet och kan boka plats via nätet. Och snart får någon annan ta över verksamheten.